Kort svar: När hela tjocktarmen måste tas bort, oftast vid ulcerös kolit, finns två vanliga vägar. Med en permanent ileostomi kommer avföringen ut i en påse på magen. Med en bäckenreservoar (J-pouch) bygger kirurgen en behållare av tunntarmen som kopplas till ändtarmsöppningen, så att du går på toaletten som vanligt, ofta fyra till sex gånger per dygn.
Står du inför att få tjocktarmen bortopererad får du ofta välja mellan två liv: ett med påse på magen och ett utan påse men med tätare toalettbesök. Här är skillnaderna, steg för steg, så att du kan ställa rätt frågor till din kirurg.
Vad är en bäckenreservoar?
En bäckenreservoar är en behållare som kirurgen bygger av den sista delen av tunntarmen. Den placeras i det lilla bäckenet och kopplas till ändtarmsöppningen, så att avföringen går ut den vanliga vägen. Den kallas också ileoanal reservoar, och på engelska J-pouch efter sin J-form. Det vanligaste skälet är ulcerös kolit. Operationen görs också vid familjär adenomatös polypos (FAP), en ärftlig sjukdom med många polyper i tjocktarmen.
Vad är en ileostomi?
Vid en ileostomi förs slutet av tunntarmen ut genom bukväggen. Avföringen är lös och kommer flera gånger om dagen, så du har en tömbar påse på magen. Efter en borttagen tjocktarm kan ileostomin vara permanent, eller ett första steg på vägen mot en bäckenreservoar. Läs mer i vår guide om ileostomi.
Så går operationerna till
En bäckenreservoar görs oftast i flera steg, vanligen tre:
- Tjocktarmen tas bort och du får en ileostomi. Ändtarmen får sitta kvar så länge.
- Ändtarmen tas bort, reservoaren byggs och kopplas till ändtarmsöppningen. Samtidigt görs en tillfällig loopileostomi som skyddar de nya skarvarna medan de läker.
- Ofta efter tre till sex månader läggs den tillfälliga ileostomin ned och reservoaren börjar användas. Läs mer om nedläggning av stomi.
Ibland görs operationen i färre steg. Väljer du en permanent ileostomi blir det ofta en eller två operationer, beroende på om ändtarmen tas bort.
Skillnaden i vardagen
| Bäckenreservoar | Permanent ileostomi | |
|---|---|---|
| Var kommer avföringen ut? | Genom ändtarmsöppningen, på toaletten | Genom stomin, i en påse på magen |
| Hur ofta? | Ofta 4–6 tarmtömningar per dygn, ibland en på natten | Påsen töms flera gånger per dygn |
| Antal operationer | Oftast två eller tre | Oftast en eller två |
| Hjälpmedel | Inga påsar | Påsar, plattor och tillbehör på recept |
| Vanligaste besväret | Inflammation i reservoaren (pouchit) | Läckage och hudbesvär runt stomin |
| Graviditet | Enligt 1177 kan det bli svårare att bli gravid | Fråga ditt operationsteam vad som gäller för dig |
Pouchit: det vanligaste besväret med en reservoar
Ungefär hälften av dem med ulcerös kolit som får en bäckenreservoar får någon gång en inflammation i reservoaren, pouchit, enligt Mag- och tarmförbundet. Den ger tätare och lösare tarmtömningar och trängningar, och behandlas oftast med antibiotika. Vid FAP är pouchit mycket ovanligare.
Om en reservoar inte fungerar kan den ibland räddas och göras om till en kontinent ileostomi (Kockreservoar): en inre behållare som du tömmer med en tunn slang några gånger per dygn, så att du inte behöver någon påse. Annars blir det en vanlig ileostomi.
Hur väljer man?
Det finns inget svar som passar alla. Valet görs tillsammans med kirurgen och beror bland annat på din ålder, hur slutmuskeln fungerar, tidigare operationer, andra sjukdomar och hur du vill att vardagen ska se ut. Många väljer en bäckenreservoar för att slippa påsen. Andra väljer en permanent ileostomi för att slippa flera operationer och täta toalettbesök, och lever ett helt vanligt liv med påsen.
Frågor som är bra att ta med till kirurgen:
- Hur många steg blir det för mig, och hur lång tid tar det från första till sista operationen?
- Hur ofta kommer jag troligen att behöva gå på toaletten?
- Vad händer om reservoaren inte fungerar?
- Hur kan sexlivet och möjligheten att få barn påverkas?
- Hur många bäckenreservoarer gör ni per år?
Livet med en permanent ileostomi
Med rätt påse och lite rutin lever de flesta med ileostomi ett aktivt liv, med jobb, träning, resor, bad och sex. Din stomiterapeut hjälper dig med påsen och huden. Många använder ett stomibälte eller stomiunderkläder med innerficka, som håller påsen platt under kläderna, ger stöd vid träning och hjälper till att förebygga läckage och parastomalt bråck. Läs också Kan du leva ett normalt liv med en stomipåse?
Källor: 1177 Vårdguiden, «Stomi» (2023) och «Ulcerös kolit» (2024); Mag- och tarmförbundet, «Bäckenreservoar» (2023).
Vanliga frågor
Är bäckenreservoar samma sak som J-pouch?
Ja. J-pouch är det engelska namnet, efter reservoarens J-form. På svenska säger man bäckenreservoar eller ileoanal reservoar.
Hur många gånger om dagen går man på toaletten med bäckenreservoar?
Med en reservoar som fungerar bra är fyra till sex tarmtömningar per dygn vanligt, och ibland en på natten.
Kan man byta från ileostomi till bäckenreservoar senare?
Ibland. Finns ändtarmsöppningen och slutmuskeln kvar och fungerar bra kan en reservoar ofta göras i ett senare skede. Har de tagits bort går det inte. Fråga kirurgen vad som gäller för dig.
Vad är en kontinent ileostomi?
En kontinent ileostomi, eller Kockreservoar, är en inre behållare av tunntarmen med en ventil. Du tömmer den med en tunn slang några gånger per dygn genom en liten öppning på magen, så du behöver ingen påse.
Kan man få barn med bäckenreservoar?
Ja, många får barn. Enligt 1177 kan det dock bli svårare att bli gravid efter en bäckenreservoar, så prata med kirurgen innan du bestämmer dig om du planerar att skaffa barn.
